Leaving on a jet plane

Kära läsare! Jag erkänner att jag är en dålig bloggare. Det ska bli bättring. Därför sticker jag en vecka till Vemdalen och återkommer med nya friska inlägg.

Skickar ett direktbudskap till Miss Alex som tillbringar sina vardagar i trakterna av Vemdalen: Om du ser nån tveksam själ i en backe nära dig...TA HAND OM HENNE! Det kan vara jag som kämpar för mitt liv på ett på slalomskidor :D

Kram på er!

Ska försöka tänka om...

Jag har alltid tyckt att skånska är ett talfel snarare än en dialekt, men det här kan få mig att tänka om. En alldeles utmärkt förspråkare för det skånska språket!
Klippet får mig att tänka på....ja det är en historia att spara till ett annat tillfälle ;)

Klämmer väl in ett inlägg då!

Har helt tappat suget för det här med bloggen men nu har det gått så lång tid sen sist så jag känner mig skyldig att komma med ett inlägg.

Kan väl roa er med att berätta att jag i lördags träffade mina gamla McD-brudar. Var ett rejält tag sen vi alla var samlade på samma plats. Vår vana trogen blev det inte direkt en nykter tillställning men så roligt vi hade.
Startade kvällen hemma hos Jannike som även huserade Sandra som valt att slå ner sina pålar i Hudiksvall till vardags. Brudarna hade lagat riktigt goda pajer och en mumsig sallad till det. Sandra gick lös med stavmixern och fick ihop en riktigt god drink. Efter maten blev det Melodifestivalen och kex och ost. Om jag inte missminner mig helt så fanns det en whiskeylagrad mögelhistoria på brickan som var riktigt god.
När promillehalten stigit rejält begav vi oss alla till Heartbreak. Färden dit var ju lite spännande eftersom det dök upp en taxi för fyra och vi var fem. Vi stuvade ihop oss och hade enbart mysigt. Väl framme tog vi vår plats i kön som vi alla tyckte var lite väl lång. Som en skänk från ovan dök han upp....TOBBE! Med Färjestadshalsduk och seger i blicken såg han till att vi alla i ett nafs blev VIP:ade och helt plötsligt var vi inne. Som vanligt när man går på krogen mer än tre pers så lyckades vi tappa bort varandra. Helena och Jannike försvann spårlöst så kvällen smolkades rejält. Jag, Sandra och Cattis tog våra berusade kroppar ut på en skallgångskedja, utan resultat. Jag hänvisar till tidiga nämnda promillehalt och menar därigenom att mitt fokus inte var helt på topp. På nått sätt lyckades jag ta mig hem utan några som helst bekymmer och vaknade på söndagmorgon klockan sju när klockan ringde för Vasaloppsstart. Jag vet att jag är en sportnörd, men finns det nåt bättre än att vakna upp bredvid André Pops en vintrig söndagmorgon?

Vet att det sitter fyra personer med hjärtat i halsgropen och håller tummarna för att jag inte ska publicera några hemskheter från i lördags. Kan trösta er med att inget av korten var speciellt farliga.




Foto:svt.se

RSS 2.0