Linda

Lukas klarade 7 kilos-strecket! Så vid 5 mån och 1 vecka väger han nu 7020 gram och är 68,5 cm lång, liten men naggande god med andra ord.
Vaccinationen gick jättebra, han gnällde till lite bara och sen var det bra. Jag var lite orolig innan med tanke på att han blev helt skogstokig förra gången. Däremot har han varit lite mosig nu på kvällen och har lite svårt att komma till ro. Han sover ett tag och så vaknar han till lite innan han somnar igen. Ingen feber dock så jag har ändå hopp om natten.
Jag skötte mig oxå bra idag för jag kom ihåg att be om nya D-droppar :D

Imorrn ska jag försöka komma upp i tid så att vi kan ta oss fram och tillbaka till stan innan det blir skidor på TV.

Hade hoppats på samma väder som igår med strålande sol och värme men utanför mitt fönster är det grått och tråkigt. Planen för dagen är inte så avancerad men jag har upptäckt en krock i schemat. Lukas ska till BVC kl 14 för väga och mäta samt vaccination. Detta krockar med damernas 10 km på skidor så jag tänker faktiskt ge mig på en sak som i princip är förbjuden när det gäller idrott. Jag tänker spela in loppet och titta när vi kommer hem.

Inför BVC-besöket laddar vi idag för att Lukas ska ha passerat 7 kilos-strecket. Annars vet jag inte vad jag gör. Det går ju inte att få i ungen mer mat än vad han får.
Återkommer med en uppdatering i den frågan.

Som jag njöt, grät till och med en skvätt. Sånt fruktansvärt skönt ryck! Jag pratar naturligtvis om Marcus Hellners guld i VM-sprinten på skidor. Trodde att det var kört ett tag men så kommer karln flygande från...ja från vart? Satt och matade Lukas med gröt men han fick finna sig i att bli sittande med tom mun ett tag medan jag torkade tårarna. Lokalpatrioten i mig gladde sig även (såklart) åt Årsunda-Emils brons.

Erik lovade sin kära mormor att hon kunde komma hit nån och hälsa på Lukas. Hon lovade att hon skulle ringa innan och bestämma en tid. I min och Erik's värld innebär "bestämma en tid" att man kanske menar en annan dag. Nyss ringde hon och säger att hon i princip redan är på väg.
Hysteriskt roligt tycker jag som för tillfället befinner mig i en lägenhet som inte har sett en dammsugare på typ tre veckor. Erik bryr sig inte ett skit eftersom han är på jobbet och inte kommer att behöva ta del av spektaklet.

Dessutom är jag så jävla förbannad över en sak som förmodligen kommer att innebära att jag är helt borta från att göra min sista förlossningspraktik här i Gävle när jag börjar skolan igen. Så...Östersund våren 2012...here I come. För Sundsvall sätter jag inte min fot i igen.

Och som grädde på moset kommer säkert Erik's mormor att dyka upp mitt i VM-sprinten som jag har längtat till sen Tour de ski avslutades i början på januari. Gode Gud giv mig styrka!!!

Idag blir världens sötaste Lukas 5 månader! Jag har fortfarande inte fattat att jag för bara fem månader sen hade en alldeles färsk liten kille i min armar. Samtidigt känns det som att tiden går alldeles för fort.
Idag är han en LITEN kille på 6,8 kilo och som sträcker sig 66,5 cm över havet om man får upp honom på fötter. Han ogillar fortfarande skarpt att ligga på mage men har kommit på att hoppgungan är riktigt kul. Trots att han verkar hitta roligheter i de mest konstiga ting och händelser så är nog sömn fortfarande den största hobbyn. Han sover inte bara hela nätter utan han slaggar även 2-4 ggr under dagen oxå. Trots denna "lyx" lyckas hans handlingsförlamade mor inte få många knop uträttade, till Eriks stora olycka. Jobbar på det och kommer nog att vara en fullfjädrad hemmafru lagom tills jag ska jobba i sommar.

Den här veckan ser hittills ut att gå i aktiviteternas tecken. Idag vankas besök hos fröken Skogh, imorrn blir det Musiklek och lunch med BB-folket och på onsdag ska jag försöka få till ett besök på barnvagsbio med en tjej från föräldragruppen och hennes son.
Note to self: Ring vederbörande och fråga om de kan följa med!!!

... är det Internationella Kvinnodagen. På ett flertal ställen runt om i landet arrangerar RFSU och Unite For Women en barnvagnsmarsch för att få regeringen att ställa upp och jobba för att minska mödradödligheten som är ett stort problem runtom i världen. Jag och Lukas kommer att gå med i marschen och jag hoppas att åtminstone nån av er som läser hänger på.

Nu har det gått ruskigt länge sedan sist. Senast jag skrev var vi på väg till Umeå. Resan gick bra och uppsatsen är nu godkänd. När den äntligen blev godkänd var det som att luften gick ur mig. Helt plötsligt hade jag inget måste på dagarna utan jag kunde göra precis vad jag ville. Tänker inte bara på mig själv utan i första hand tar jag ju hand om Lukas. Det är lika bra att göra det klart så att ingen tror att jag har glömt bort honom ;)

På Lukas-fronten går det framåt. Har är en nyfiken kille som gärna stoppar allt i sin närhet i munnen. Får han inte som han vill skäller han ut sina föräldrar rejält men avslutar alltid med ett stort leende. Han tycker inte om att ligga på mage utan blir redigt förbannad. Att han brås på mor sin märker man på att han snackar hela tiden.
Att äta tutt-mat intresserar honom inte längre utan nu är det flaska som gäller. Dock är han liten i maten så vi har fått börja med gröt till frukost och middag i hopp om att han "knubbar" på sig lite. Han hjälper gärna till med skeden när han ska äta så det blir rejält kladdigt när det är dags för mat. Vi har även testat sötpotatis, men gröten verkar smaka bättre.
Han är snäll på gränsen till överdrift. Sover hela nätterna med undantag för nån tappad/saknad napp. Häromdagen vände han sig för första gången från rygg till mage men det verkar bara ha varit en engångsföreteelse. Vi jobbar även på att få honom att sitta utan stöd.

I helgen som var hade vi dop för Lukas i Strömsbro kyrka. Önskar att jag hade bilder att bjuda på men de ligger på Eriks kamera, likaså med bilderna från Umeå.
Det får vara allt för nu. Bjuder på en bild som visar lite av hur vi har det nu för tiden!