Linda

Direkt när jag slutade i fredags packade vi in oss själva och tältet i bilen (och lite mer grejer oxå för den delen). Siktet var inställt på den lilla sjön Valkalampi vid Jädraås.

Vädret hade inte kunna varit bättre. Solen sken och termometern visade närmare 30 grader. Satt igång och fiskade direkt när vi kom dit. Dock var det nog för varmt för både fiskarna och oss. Det nappade inte för fem öre.
Med kvällen kom oxå knotten och myggen. Min sambo blev biten överallt medan de små liven, när det gällde mig, riktade in sig på ögonen. Tack för den! Det var bara att dra på sig långbyxor och långtröja om man inte skulle bli helt uppäten. Jag garderade mig dessutom med mössa, glasögon och halsduk för att verkligen vara på den säkra sidan.

Till slut blev tröttheten alltför stor. Hade ju trots allt varit vaken sedan 05.20 på morgonen. Bäddade ner oss i tältet och somnade ganska omgående. Klockan 07.00 vaknade vi dock båda två av att vi inte fick luft. Hade lyckats ställa tältet så bra att det hamnade mitt i den, för dagen, stekande morgonsolen. Vi flög ur tältet i hopp om frisk luft och möttes av en klarblå himmel och ca 25 grader varmt. KLOCKAN SJU PÅ MORGONEN! Stormade ner till sjön med förhoppningen om att fiskarna kanske nappade lite bättre nu innan vattnet blev alltför varmt. Så var dock inte fallet men det var en underbar morgon.

När klockan började närma sig lunch var det riktigt jäkla varmt för att uttrycka det milt så vi började dra oss tillbaka mot bilen och tältet igen. Packade ihop och gjorde oss klara för hemfärd. Passade dock på att bada lite innan vi begav oss hemåt. Till och med jag badade lite, dock bara till knäna. Jag var inte riktigt tillfreds med badtemperaturen. Den ska gärna stämma överens med lufttemperaturen (om det är över 25 grader varmt) för att jag ska doppa hela min fagra lekamen.

Var faktiskt ledig i helgen. Lördagen ägnades åt lite friluftsaktiviteter i form av fiske. Var riktigt mysigt. Jag fiskade inte utan fungerade mest som bisittare. Tråkigt var dock att när vi skulle grilla korv på våra engångsgrillar från DollarStore så funkade inte nån av dem (hade två). Med tanke på att jag var riktigt hungrig vid det laget var det bara att packa ihop och åka hem trots att varken jag eller Erik riktigt kände för att bege oss hemåt.

Funderar faktiskt på att åka väg i helgen igen men då blir det nog övernattning i tält. Tänker inte chansa på engångsgrill igen så det blir nog att till att ta med sig Trangia-köket. Hoppas bara att det blir hyfsat väder.
Har faktiskt skickat efter ett alldeles eget fiskespö med rulle och allt. Hittade en riktigt snygg svart rulle. Erik beställde även lite lull-lull som tydligen ska vara bra när man fiskar. Själv funderar jag på att höra av mig till pappa som har miljarders olika prylar som ska locka fram fiskarna.

Lovar att det kommer en uppdatering från det kommande fiskeäventyret. Kanske till och med med bilder ;)

Ha det!

...ska jag ha semester i en hel vecka. Det var dock inte så snart som jag först trodde. Räknade lite på det och konstaterade till min fasa att det är nästan  lika långt tills jag är ledig som jag har jobbat i sommar.

Funderar på om jag ska ge mig själv lite ledigt nån vecka i höst. Ska ta mig en funderare. Som den höst/vintermänniska jag är så lutar det åt tidigt november.

Dagens största behållning var när jag vid ett flertal tillfällen fick träffa fröken/syster Skogh. Alltid en fröjd! Som de hårt arbetande karriärskvinnor vi är har vi fortfarande inte lyckats fått till en fika eller nån annan aktivitet. Vi lyckas alltid vara lediga på olika dagar.

Nej, nu måste jag gå på toa ;) Ha det!!!

Den första september börjar jag på avdelning 112K. För den med lite taskigt komihåg kan jag hälsa att det är samma avdelning som jag gjorde praktik på i april-maj.
Om allt flyter på som planerat blir jag kvar åtminstone ett år. Ska jobba istället för en som ska vara mammaledig. Mycket mer än så vet jag inte nu. Allt gick så fort när jag väl fick tummen ur och hörde mig för.

Kram på er!!!

Kommer ihåg när vi träffades första gången. Det var när vi gick i fyran. Du flyttade hit från Uppsala och berättade att du hade gått i skola som hette Pluggparadiset. Du började spela fotboll i mitt lag, jag tror du spelade back. Åren gick och jag kommer ihåg att du spelade pingis oxå, en sport jag aldrig förstått mig på, men du var duktig.

Vi började högstadiet och gick fortfarande i samma klass. Vi kanske inte umgicks lika intensivt men vi var fortfarande vänner. Vi var bl.a. iväg till Barnens Ö på nån form av inofficiell klassresa. Vi konfirmerades tillsammans och jag minns med ett leende när du och Johanna skulle paddla tillsammans. Vi åkte till Taizé året efter och bodde i världens minsta tält.

Vi började gymnasiet och inte ens då gick det att skilja oss åt. Samma klass, alltid bredvid varandra. Lärarna blandade alltid ihop oss, även fast du var två meter lång och blond och jag var en tvärhand hög och brunett. Fortfarande ett löjligt intresse för lagsport. Kommer ihåg när vår gympalärare med ett leende på läpparna gjorde ett tappert försök att försöka få med oss på aerobics. Hon insåg nog det omöjliga i uppgiften men var ju modig nog att försöka. Du började spela innebandy och jag hängde på.
Under sista året var vi givna på alla studentfester. Alltid gladast och kvar sist. På vårterminen blev du tillsammans med "äcklet". Jag var väl emot det hela ända från början men jag lät dig hållas. Du verkade så lycklig.

Efter gymnasiet började du jobba på McD. Det dröjde inte länge innan jag följde efter. Du flyttade ihop med "äcklet" utan att verka riktigt lycklig. Började märka att allt kanske inte var på topp men du sa inget. Ni var tillsammans några år till innan det äntligen tog slut. Du hade blivit både slagen och psykiskt utnyttjad utan att jag fått veta. Efter detta var du helt knäckt och jag kände att uppgiften att trösta dig var alltför stor för mig att klara av. Jag drog mig tillbaka och du sjönk lägre.
Det tog inte lång tid innan du träffade din "prins". Du som trodde att du skulle vara ensam resten av livet. Även fast du verkade glad över detta var det ändå som att det hängde ett stort, mörkt moln över dig. Det låg ett mörker över allt du tog dig an.

Våren 2005 genomförde du din drömresa. Tre månader i Australien med "prinsen". Du gjorde allt möjligt på din resa. Hoppade bl.a. bungyjump. Din modiga jäkel. Du kom hem och visade bilder och hade med dig presenter, Trots detta var mörkret fortfarande där. Jag kände det när vi träffades. Vi jobbade tillsammans några månader på McD innan du slutade, kände dig less och ville bort. Sommaren gick och vi skulle parta på Cityfesten tillsammans. Jag kommer ihåg att du kom hem till mig och åt köttfärssås och spaghetti. Vi satt oss i soffan och pratade. Mörkret var kvar. Du sa nåt som gjorde mig orolig och fundersam. Jag kommer aldrig att få reda på vad du menade.

En månad senare var du död.

Tolv år fick vi tillsammans. Ingen känner mig som du. Vi gjorde allt tillsammans. Jag är så glad att jag fick dela allt med dig. Samtidigt är jag så ledsen över att jag inte har någon att minnas allt med. Du kommer alltid vara min bästa vän, även fast vi hade våra ups and downs.
Men jag är så förbannad på dig för att du valde att lösa dina problem på det sättet du gjorde.

Saknar dig Elin! Älskade vän!

Helikopterstory 1: När jag var fyra-fem år flög jag helikopter. Minns att vi flög över farmor och farfars gräsmatta och att jag blev jätteglad när jag såg farfar påta i trädgården.

Helikopterstory 2: I söndags när jag satt på kontoret på jobbet hör jag världens liv utanför fönstret, på nionde våningen. Tittar ut och funderar på om jorden håller på att rämna eller vad det nu är som händer. Döm till min förvåning när det kommer en helikopter förbifarande utanför fönstret. Tyckte att det inte var mer än 50 meter mellan oss men det var säkerligen mer. Jag blev så paff att jag för en sekund funderade på att vinka. Det visade sig vara intensivhelikoptern från Uppsala som var på väg ner för landning på helikopterplattan nedanför sjukhuset.

Helikopterstory 3: Har haft en "dust" med intensivhelikoptern förut. För någon sommar sedan, när jag fortfarande bodde inne i stan, tog jag en promenad tillsammans med min iPod i Boulongersskogen. Tog en avstickare förbi vid Konsum Eken när jag funderar vad det är för fel på iPoden. Det var ett jäkla liv och jag som var så inne i musiken fattade inte vad det var förrän jag tittade upp och konstaterade att jag hade en helikopter precis ovanför huvudet. Även denna gång var helikoptern på väg ner för landning och jag tyckte att det kändes som att helikoptern snuddade bara nån meter ovanför mig. Tror att jag underskattade avståndet den gången oxå.

Helikopterstory 4: Idag när jag kom hem från jobbet hoppade jag snabbt i bikinin och begav mig ut på balkongen som badade i sol. Tog inte lång stund innan jag somnade. Jag är ju lite känd för, åtminstone här hemma, för mina enorma snarkproblem. Det är så illa att jag väcker mig själv ibland. När jag "vilat ögonen" en stund på balkongen vaknade jag av att jag snarkade som aldrig förr, det lät precis som en.......helikopter. När jag kommit till sans och fått upp båda ögonen ser jag en helikopter som hovrar ovanför vårt hus. What the....? tänker jag. Har jag missat nåt? Det måste jag ha gjort för efter ett tag åkte den iväg men sen kom den tillbaka två ggr till.

Det var mina mest spännande helikopterhistorier i livet så här långt. Återkommer om jag skulle ha någon mer anekdot från flygets värld.
Kan för den intresserade berätta att jag aldrig flugit flygplan.

Imorgon, torsdag, blir det av. Vad tänker jag inte berätta än, men förhoppningsvis har jag lite glada nyheter att berätta innan sommaren är slut. Och NEJ jag ska inte skaffa barn eller gifta mig!

Arbetsdagen idag har varit skum. Tiden har gått riktigt fort och det känns verkligen som att jag glömt nåt. Kan inte komma på vad det skulle vara så det är ju säkert inget. Nojig som jag är kan jag inte släppa det så jag kommer förmodligen sova oroligt inatt och ha en massa konstiga drömmar om patienter som inte har fått sina mediciner som de ska.

Med små små babysteg närmare sig vecka 33. Jaha och vad händer då då? tänker ni säkerligen nu och det berättar jag så gärna så. JAG HAR SEMESTER DÅ!!! En hel vecka. Hoppas verkligen att det blir fint väder för jag vill ut och tälta. Det trodde ni kanske inte men jag är lite av en Skogs-Mulle, bara det finns en toalett i närheten. Har inte riktigt fått in klämmen på det där med att göra mina behov i det fria.

Idag har jag förresten haft besök av min kära syster. Hon hämtade upp mig i morse och så bar det av till Absolut Brun för en 15-minuters dos av artificiellt solljus. Efter det bar det av till systerns residens där jag bl.a. fick träffa hennes sambo Larssa. Vi hade aldrig träffats förr så vi var väl lite blyga för varandra till en början. Efter det besöket bar det av mot ICA Maxi där det inhandlades lunch som sedan avnjöts i min soffa innan syrran drog vidare och jag var tvungen att åka till jobbet.
Det var verkligen trevligt att umgås med lillasyster en stund. Hoppas att vi får tillfälle snart igen :)