Nackspärr...igen

Då var det dags igen då. Har väl min 700:e nackspärr på två år. Cyklade till skolan imorse för att skriva tenta. Det blåste lite men det brukar ju inte vara hela världen, om man inte är utrustad med nacken från helvetet. Så fort det kommer minsta lilla vindpust på min nacke får jag nackspärr som sprider sig ner i ryggen. Så även idag. Nu går jag runt som en pinne och vet inte bättre, gråter som ett barn när jag ska göra något efter att varit stilla ett tag.

Tentan ja! Är det någon där ute som kan berätta vad dystymi är? Inte jag iallafall. Tydligen skulle man kunna det till tentan trots att ingen i klassen hört ordet förut. Man slutar aldrig förundras över vårdlärares hjärninnehåll. Detta nederlag tillsammans med nackspärren och en tom kyl gjorde att jag uppsökte Max i min jakt på mat. Där träffade jag Fanny bakom disken. Alltid lika trevligt, speciellt med tanke på de små överraskningar man brukar upptäcka när man öppnar påsen.

För att få ett slut på detta inlägg säger kort och gott hej då och önskar alla en fortsatt trevlig helg! Kramen

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0